Elin L.

på vägen hem från jobbet igår stötte jag på en förvirrad, full svensk som ville veta var hamnen låg. han hade spelat på dinos och var ledsen över att ha druckit efteråt eftersom han inte hade en aning om var han var. som den snälla själ jag är gjorde vi sällskap till skillnadsgatekorsningen där jag pekade hur han skulle gå för att komma till hamnen  - rakt. sen gav han mig sin skiva och sa att jag inte skulle tro att han var nån pervogubbe. nej nej, sa jag.