Elin L.

träffade en alldeles väldigt gudfruktig tant idag när jag var ute och promenerade med allis. hon pratade på i säkert en halvtimma om diverse olika saker, alla med relation till gud och bibeln.här följer en liten resumé av vad man kan tänkas komma fram till av det hon sa,ifall nån är intresserad(det är roligare att berätta på riktigt,i ord,med ljudknappen på ON,då jag kan härma och gestikulera lite bättre):

• det är inte din mamma och din pappa som skapat dig. det är Gud, och när du kan erkänna detta lyfts det här oket,som vi tydligen är ständiga bärare av, från dina axlar.
• ska man ringa någon och säger:svarar denna person nu,är det inte han/hon,utan Gud, och denna någon svarar, är det verkligen Gud du talar med.då ska du säga,Är det verkligen du?Är det verkligen du,Herre?
  
• det är inte vi som bestämmer vilken väg vi ska gå och vilka vi ska hjälpa,det är självaste Gud som leder in oss på rätt spår.

sen gestikulerade hon,stampade lite,talade med hög röst om Abraham och fan och hans mormor,medan jag försökte ta mig därifrån.
E:eh,jo men alltså , jag måste nog gå nu...
KT(KristenTant):jojojo,såklart,visst men..har du en BIBEL därhemma?
E:ehm,kanske..
KT:en sån där blå,en NY,GREKISK-ORTODOX?
E:eh,jovisst..
KT:JA!men då, när du kommer hem, ska du leta upp det här stycket jag berättade om(vilket??),I Esters bok, och läs det så ska du se att jag har rätt.(nåt i den stilen)
E:jaha,hm,visst. men alltså, jag måste nog börja gå hemåt nu.
KT:jo,visst.(sätter handen på hunden och börjar rabbla:Gud välsigne dig och bevare dig väl....................Amen.
KT:Tack,jag måste tacka dig för att du varit så tålmodig och stått här och pratat med mig!
E:visst,varsågod.
ET(ElinsTanke):vadå pratat?försökt ta mig härifrån!

tanten menade också att man inte går och frälser människor bara sådär, om man inte kommer från Sri Lanka.
nehej,men folks hundar går bra?

det regnar utav tusan därute, jag sitter inne och glor, i väntan på att det ska sluta så jag kan leka ascool moppebrud och dra till stallet.

igår, när jag precis hade somnat, vaknade jag av att jag skrattade fruktansvärt mycket av , eller egentligen i en dröm jag hade. smart som jag är fattade jag att jag förmodligen inte skulle komma ihåg vad jag drömt på morgonen, så fortfarande lite dåsig och i mörkret, tog jag min mobil och skrev upp vad som hade varit så makabert roligt. såhär stod det:
drömde,lilltå,farmor sa. skratta SKITMYCKET

idag kommer jag bara ihåg, förutom ovanstående,: HAHAHAHAH,nej det där är inte min lilltå! jag låg på golvet och vred mig av skratt. i drömmen alltså. ASKUL! åh, jag älskar att drömma att man skrattar och samtidigt göra det i verkligheten. när man sen vaknar är man så glad, av ingenting. joy to the world!