panik
jag har världens muskelvärk i hela kroppen och blåmärken lite här och var. sabbi och jag backade nämligen ner i ett dike( hon backade, jag satt på och försökte få henne fram, hon är en bitch ibland när hon håller på så.) igår. och fy, det var fruktansvärt, för hon kom inte upp. hon låg där, försökte emellanåt resa sig - sprattlade, men det gick inte eftersom hon inte hade bakbenen under sig. de stack istället upp ur diket. vi satt där i över en timme, sickan kom, leif kom, brandkåren kom. då först kom hon upp. och jag säger bara det, det var en jäkla tur att malin var med med phoenix, hon var helt kall och lugn, hennes reaktion var min raka motsats. är inte direkt den som håller sig cool i sådana situationer :
kan inte riktigt klä hela situationen i ord ( det här är bara som en redogörning av situationen), har i princip inte varit så rädd för något förut. men hon klarade sig bra i varje fall, hade dit veterinären som kände på henne, gav henne en spruta mot muskelvärk och så att blåmärkena inte skulle svullna upp (skulle nog behövt en jag med..hah) och klippte av biten som hängde löst på överläppen ( tack vare den blev det en massa blod, vilket gjorde att det hela såg värre ut än vad det var). idag har hon varit på två promenader och är lika pigg och tjock som vanligt, bara lite stelare. imorgon blir det longering, fast utan bett!
min fina, fina gammelkärring.
allt ska tydligen hända samma vecka, i samma kommun och i diken, för idag var det en bil som voltade mitt framför ögonen på ann-sofie och mig då vi red. upp och ned i diket låg den då vi kom fram. killarna kröp ut själva tack och lov, och verkade oskadda..
men, SKOLAVSLUTNING IMORGON, sedan grillning på kvällen!
- hanna svimmade, men höll fortfarande ögonen öppna, vilket tydligen är vanligt men det visste inte jag då. min reaktion : mamma, hon dör! skriker panikartat.
- marsvinen hade varit ute, fast det var lite för kallt, bara någon timme eller så. vi bar in dem, tove kurade ihop sig på lancelot, som inte rörde sig. petade på honom, men han reagerade fortfarande inte. min reaktion: hanna, han har dött!(han sov)
- och så igår : men tänk om hon dör!panik, snyftningar och huvudvärk. rädsla.
kan inte riktigt klä hela situationen i ord ( det här är bara som en redogörning av situationen), har i princip inte varit så rädd för något förut. men hon klarade sig bra i varje fall, hade dit veterinären som kände på henne, gav henne en spruta mot muskelvärk och så att blåmärkena inte skulle svullna upp (skulle nog behövt en jag med..hah) och klippte av biten som hängde löst på överläppen ( tack vare den blev det en massa blod, vilket gjorde att det hela såg värre ut än vad det var). idag har hon varit på två promenader och är lika pigg och tjock som vanligt, bara lite stelare. imorgon blir det longering, fast utan bett!
min fina, fina gammelkärring.allt ska tydligen hända samma vecka, i samma kommun och i diken, för idag var det en bil som voltade mitt framför ögonen på ann-sofie och mig då vi red. upp och ned i diket låg den då vi kom fram. killarna kröp ut själva tack och lov, och verkade oskadda..
men, SKOLAVSLUTNING IMORGON, sedan grillning på kvällen!
OJ,EN KINES!
mitt hår var på agendan och julia, den roliga, kläckte ur sig: ja, men så odlar du långt och klipper rak pannlugg och färgar det svart!SÅ SER DU UT SOM EN LITEN KINES!
hahaha.
blä, jag borde inte sitta här. har hälften kvar att läsa av Anna Karenina. hur är man så smart och väljer en bok på ca 900 sidor då man vet innan att tiden knappt räcker till till vanliga sysselsättningar?
hahaha.
blä, jag borde inte sitta här. har hälften kvar att läsa av Anna Karenina. hur är man så smart och väljer en bok på ca 900 sidor då man vet innan att tiden knappt räcker till till vanliga sysselsättningar?
baby we've got a date
